Fönsterbleck

Begreppsbestämningar

  • ankantning:

    förstyvning av fria kanter på plåtbeslag för anliggning mot underlag

  • betong:

    material bestående av cement och stenmaterial samt vatten och eventuella tillsatsmedel och/eller tillsatsmaterial Betong kan vara betongmassa eller hårdnad betong.

  • bleck:

    beslag som är tillverkat av plan plåt

  • bruk:

    blandning av ett eller flera bindemedel, sand eller krossat stenmaterial med kornstorlek i huvudsak under 6 mm, eventuellt tillsatsmedel samt vatten (TNC 95) Bruk kan indelas efter användningsområde i murbruk och putsbruk. Brukets sammansättning anges i viktdelar eller i volymdelar med bokstavsbeteckning för bindemedel och med tal, av vilka det sista alltid anger sandmängden. viktbeteckningar: K 100/1 050 betecknar ett kalkbruk bestående av 100 kg kalk och 1 050 kg sand. M1 00/900 betecknar ett murcementbruk bestående av 100 kg murcement och 900 kg sand. KC 35/65/550 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 35 kg kalk, 65 kg cement och 550 kg sand. I bruksbeteckningar med flera bindemedel ska summan av bindemedelstalen alltid vara 100. volymbeteckningar: K 1:5 betecknar ett kalkbruk bestående av 1 volymdel kalk och 5 volymdelar sand. KC 2:1:12 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 2 volymdelar kalk, 1 volymdel cement och 12 volymdelar sand.

  • droppkant:

    vattenavledande utformning av kant på bleck, lister, hängskivor, beslag och dylikt av plan plåt

  • fals:

    (inom plåtslageri:) förband vid sammanfogning av plåt genom att plåtkanterna viks in i varandra (i pluralform falser) dubbelfals se till exempel figur AMA JT/3 och JT-.1/7 enkelfals se till exempel figur AMA JT/4 och JT-.1/6 fälld fals kan även benämnas kullslagen fals ståndfals som fälls i språng, se till exempel figur AMA JT-.1/3 och figur AMA JT-.1/4 hakfals kan även benämnas tvärfals se till exempel figur AMA JT/3 och figur AMA JT-.1/4 högfals se till exempel figur AMA JT/8 och figur AMA JT/10 knuten fals se till exempel figur AMA JT-.1/3 och figur RA JT-.1/1 lågfals se till exempel figur AMA JT/8 och figur AMA JT/10 rännfals se till exempel figur AMA JT-.21/1 och figur AMA JT-.231/1 rörfals se figurer ståndfals se till exempel figur AMA JT-.1/6 och figur AMA JT-.1/7 svängd fals se till exempel figur AMA JT-.2513/1, figur AMA JT-.252/1 och figur AMA JT-.262/1

  • fästbleck:

    se till exempel figur AMA JT/7, figur AMA JT-.2521/2 och figur AMA JT-.274/1

  • fästdon:

    don för mekanisk förbindning Exempel på fästdon är spik, skruv, nit, bult, mutter, spikplåt, hake och expanderdon; jämför fästmedel

  • hakfals:

    se även under fals se till exempel figur AMA JT/3 och figur AMA JT-.1/4

  • hörn:

    se figur, jämför vinkel

  • kalksandsten:

    silikatbunden, högtrycksånghärdad mursten, framställd av finmalen, släckt kalk och kvartssand eller krossad sandsten samt vatten (TNC 95)

  • kant i kant:

    skarv där våderna skjuts stumt mot varandra vid uppsättning av tapet och väv

  • klammer:

    samlande benämning på begrepp för fästdon av plåt eller tråd fast klammer glidbar klammer se till exempel figur AMA JTC/1 hakklammer se till exempel figur AMA JT-.2511/3 spikklammer fästdon med två ben för maskinellt spikverktyg

  • lättbetong:

    betong med låg densitet (TNC 95) Lättbetong kan med hänsyn till material och tillverkningssätt indelas i två huvudgrupper: autoklaverad lättbetong och lättballastbetong.

  • omslag:

    omvikning av fri kant på plåt Omslag utförs som enkelt omslag eller dubbelt omslag, se figurer.

  • puts:

    ytskikt av bruk

  • putskant:

    speciellt utformad kant mellan plåt och putsskikt, se till exempel figur AMA JT-.2511/3 och figur AMA JT-.521/6

  • rörfals:

    se även under fals

  • slusskarv:

    se figurer För mått på slusskarv, se figur AMA JT/6.

  • tvärskarv:

    skarv som är vinkelrät mot varans längdriktning

  • underlag:

    materialskikt på vilket beklädnader, beläggningar och dylikt anbringas

  • vägg:

    huvudsakligen vertikal konstruktion med rumsavgränsande funktion En vägg kan dessutom ha husstombärande eller klimatskärmande funktion. Med rumsavgränsning avses avgränsning mellan olika rum eller mellan rum och det fria.

Till toppen av sidan