Hus 21

JTTAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS

AMA

Figurer i AMA är principiella och inte skalenliga. Falser är... Köp AMA Hus Online för att ta del av innehållet.

RA

I AMA har av redigeringstekniska skäl krav för utförande av... Köp AMA Hus Online för att ta del av innehållet.

AMA-nytt Beskrivningsdel

Se artikeln Köp AMA Hus Online för att ta del av innehållet.

Begreppsbestämningar

  • ankantning:

    förstyvning av fria kanter på plåtbeslag för anliggning mot underlag

  • austenitiskt rostfritt stål:

    huvudsaklig grupp av rostfritt stål. Den vanligaste sammansättningen är 18 procent krom och 8 procent nickel Tillsats av molybden ger ett stål med bättre korrosionsmotstånd. God formbarhet och korrosionsbeständighet medger ett stort användningsområde. Kan vara känsligt för kloridinducerad spänningskorrosion.

  • beklädnad:

    ytskikt på tak- eller väggyta Ytskikt som påförs i flytande form, till exempel färg, räknas inte som beklädnad.

  • betong:

    material bestående av cement och stenmaterial samt vatten och eventuella tillsatsmedel och/eller tillsatsmaterial Betong kan vara betongmassa eller hårdnad betong.

  • bättring:

    fläckvis målningsbehandling utförd på sådant sätt att ytan blir likvärdig till kvalitet och utseende med omgivande yta

  • dubbelfals:

    se även under fals se till exempel figur AMA JT/3 och figur AMA JT-.1/7

  • enkelfals:

    se även under fals se till exempel figur AMA JT/4 och figur AMA JT-.1/6

  • fals:

    (inom plåtslageri:) förband vid sammanfogning av plåt genom att plåtkanterna viks in i varandra (i pluralform falser) dubbelfals se till exempel figur AMA JT/3 och JT-.1/7 enkelfals se till exempel figur AMA JT/4 och JT-.1/6 fälld fals kan även benämnas kullslagen fals ståndfals som fälls i språng, se till exempel figur AMA JT-.1/3 och figur AMA JT-.1/4 hakfals kan även benämnas tvärfals se till exempel figur AMA JT/3 och figur AMA JT-.1/4 högfals se till exempel figur AMA JT/8 och figur AMA JT/10 knuten fals se till exempel figur AMA JT-.1/3 och figur RA JT-.1/1 lågfals se till exempel figur AMA JT/8 och figur AMA JT/10 rännfals se till exempel figur AMA JT-.21/1 och figur AMA JT-.231/1 rörfals se figurer ståndfals se till exempel figur AMA JT-.1/6 och figur AMA JT-.1/7 svängd fals se till exempel figur AMA JT-.2513/1, figur AMA JT-.252/1 och figur AMA JT-.262/1

  • fogmassa:

    massa avsedd att fylla fogar

  • fuktkvot:

    kvot mellan materialets innehåll av förångningsbart vatten och materialets torra vikt se även under målfuktkvot Fuktkvot anges normalt i procent.

  • färg:

    (vid målning:) material bestående av bindemedel, bindemedelslösning eller bindemedelsemulsion samt färgämnen i form av dispergerade pigment avsett att anbringas på en yta och efter torkning bilda ett tunt skikt

  • fästbleck:

    se till exempel figur AMA JT/7, figur AMA JT-.2521/2 och figur AMA JT-.274/1

  • fästdon:

    don för mekanisk förbindning Exempel på fästdon är spik, skruv, nit, bult, mutter, spikplåt, hake och expanderdon; jämför fästmedel

  • hakfals:

    se även under fals se till exempel figur AMA JT/3 och figur AMA JT-.1/4

  • hus:

    byggnadsverk med uppbyggd klimatskärm omkring beträdbara utrymmen Hus omfattar installationer men inte omgivande och underliggande mark eller konstruktioner i marken, som till exempel underbyggnad eller pålning och annan markförstärkning.

  • hängskiva:

    längsgående plåt för anslutning till tak och murkrön, se till exempel figur AMA JT-.374/1

  • klammer:

    samlande benämning på begrepp för fästdon av plåt eller tråd fast klammer glidbar klammer se till exempel figur AMA JTC/1 hakklammer se till exempel figur AMA JT-.2511/3 spikklammer fästdon med två ben för maskinellt spikverktyg

  • kulör:

    egenskap hos material att reflektera eller släppa igenom ljus med viss våglängdsammansättning (TNC 95) Olika våglängdsammansättningar ger upphov till synförnimmelser som kan beskrivas som exempelvis rött, grönt, grått, brunt eller svart.

  • lättbetong:

    betong med låg densitet (TNC 95) Lättbetong kan med hänsyn till material och tillverkningssätt indelas i två huvudgrupper: autoklaverad lättbetong och lättballastbetong.

  • mätning:

    ett antal operationer med avsikt att bestämma ett storhetsvärde Inom byggandet avses vanligen stommätning och detaljmätning, vilket omfattar både utsättning och inmätning.

  • omslag:

    omvikning av fri kant på plåt Omslag utförs som enkelt omslag eller dubbelt omslag, se figurer.

  • plywood:

    skivmaterial uppbyggt av flera skikt av trä som limmats samman, vanligen med olika fiberriktningar

  • puts:

    ytskikt av bruk

  • slusskarv:

    se figurer För mått på slusskarv, se figur AMA JT/6.

  • snipsning:

    avklippning av plåtars hörn Snipsning görs exempelvis i samband med dubbelfalsning, se till exempel figur AMA JT/8 och figur AMA JT/9.

  • spikklammer:

    fästdon med två ben för maskinellt spikverktyg se även under klammer

  • ståndskiva:

    se till exempel figur AMA JT-.351/1 och figur AMA JT-.4512/2

  • sömsvets:

    kontinuerlig svets Sömsvets används exempelvis för svetsning av falser på tak täckta med rostfri stålplåt i bandformat.

  • tak:

      Ordet tak kan användas om innertak, yttertak och ytterbjälklag.

  • tätskikt:

    (i huskonstruktion:) skikt vars uppgift är att hindra vatten att tränga in i konstruktionen

  • underbeslag:

    plåtbeslag under överläggsplattor vid skorstenar, se till exempel figur AMA JT-.4512/1 och figur AMA JT-.4512/2

  • underlag:

    materialskikt på vilket beklädnader, beläggningar och dylikt anbringas

  • underlagsspont:

    spontat virke med ena sidan rillad och den andra hyvlad alternativt båda sidor rillade Underlagsspont ersätter råspont.

  • underlagstäckning:

    vattenavledande skikt av byggpapp eller underlagsduk, under taktäckning; jämför vattenavledande underlag

  • utgångslinje:

    referenslinje från vilken måttsättning utgår. Kan vara systemlinje, sekundärlinje eller komponent

  • vägg:

    huvudsakligen vertikal konstruktion med rumsavgränsande funktion En vägg kan dessutom ha husstombärande eller klimatskärmande funktion. Med rumsavgränsning avses avgränsning mellan olika rum eller mellan rum och det fria.

  • yttertak:

    konstruktion som uppåt avgränsar ett hus och som skyddar mot yttre klimat men som inte är avsett att användas för en verksamhet, till exempel att trafikeras eller vistas på

Till toppen av sidan