MURVERK I HUS

Begreppsbestämningar

  • austenitiskt rostfritt stål:

    huvudsaklig grupp av rostfritt stål. Den vanligaste sammansättningen är 18 procent krom och 8 procent nickel Tillsats av molybden ger ett stål med bättre korrosionsmotstånd. God formbarhet och korrosionsbeständighet medger ett stort användningsområde. Kan vara känsligt för kloridinducerad spänningskorrosion.

  • autoklaverad lättbetong:

    högtrycksånghärdad (autoklaverad) lättbetong framställd av i huvudsak oorganiskt bindemedel (till exempel kalk eller cement), finkornigt kiselsyrahaltigt material (till exempel sand), porbildande medel (till exempel aluminiumpulver) och vatten (TNC 95)

  • ballast:

    (i betong:) stenmaterial eller ersättningsmaterial som används i betongmassor

  • bindemedel:

    beståndsdel med uppgift att åstadkomma fäste vid underlaget och att hålla samman de övriga beståndsdelarna Oorganiska bindemedel betecknas med bokstäverna G för gips, K för kalk (Kh för hydraulisk kalk), C för cement och M för murcement. Organiska bindemedel är till exempel syntetiska polymerer, olja eller alkyd.

  • bjälklag:

    horisontal, bärande byggnadsdel som åtminstone från endera över- eller undersidan avgränsar olika våningar i en byggnad

  • bruk:

    blandning av ett eller flera bindemedel, sand eller krossat stenmaterial med kornstorlek i huvudsak under 6 mm, eventuellt tillsatsmedel samt vatten (TNC 95) Bruk kan indelas efter användningsområde i murbruk och putsbruk. Brukets sammansättning anges i viktdelar eller i volymdelar med bokstavsbeteckning för bindemedel och med tal, av vilka det sista alltid anger sandmängden. viktbeteckningar: K 100/1 050 betecknar ett kalkbruk bestående av 100 kg kalk och 1 050 kg sand. M1 00/900 betecknar ett murcementbruk bestående av 100 kg murcement och 900 kg sand. KC 35/65/550 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 35 kg kalk, 65 kg cement och 550 kg sand. I bruksbeteckningar med flera bindemedel ska summan av bindemedelstalen alltid vara 100. volymbeteckningar: K 1:5 betecknar ett kalkbruk bestående av 1 volymdel kalk och 5 volymdelar sand. KC 2:1:12 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 2 volymdelar kalk, 1 volymdel cement och 12 volymdelar sand.

  • dubbelvägg:

    vägg som består av två närliggande men ej sammanbyggda väggar

  • fogbruk:

    (till keramiska eller naturstensplattor:) oorganiskt bruk avsett att fylla fogar mellan plattor; jämför fogmassa

  • fogsprång:

    avstånd mellan kanterna på fogens båda sidor Mätning av fogsprång, se under Måttdefinitioner – Nr 27, Nr 29 och Nr 33. fogsprång vid upplag Mätning av fogsprång, se under Måttdefinitioner – Nr 27, Nr 29 och Nr 33.

  • fuktsäkerhetsprojektering:

    systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet.

  • fästdon:

    don för mekanisk förbindning Exempel på fästdon är spik, skruv, nit, bult, mutter, spikplåt, hake och expanderdon; jämför fästmedel

  • hörn:

    se figur, jämför vinkel

  • kalksandsten:

    silikatbunden, högtrycksånghärdad mursten, framställd av finmalen, släckt kalk och kvartssand eller krossad sandsten samt vatten (TNC 95)

  • liggfog:

    (i murverk:) horisontal fog

  • murblock:

    formvara som är avsedd för murverk och som har ett format lämpat för hantering med två händer; jämför mursten (TNC 95)

  • mursteg:

    (i murverk:) murstenens längd plus en stötfog

  • mursten:

    formvara som är avsedd för murverk och som har ett format lämpat för hantering med en hand; jämför murblock (TNC 95) Mursten benämns efter det material som den är tillverkad av, till exempel betongsten, kalksandsten, tegelsten eller dylikt. kopp stenens kortsidor liggyta stenens flatsidor löp stenens långsidor

  • målningsbehandling:

    del av utförande vid uppbyggnad av ett ytskikt i ett målningsarbete Exempel: Grundning, spackling, strykning, tapetsering och vävsättning.

  • putsbruk:

    bruk som är avsett att användas till puts

  • skifthöjd:

    (i murverk:) murstenens höjd plus en liggfog

  • styvhet:

    (hos bruk:) bruks förmåga att motstå deformation

  • stötfog:

    vertikal fog i murverk

  • tak:

      Ordet tak kan användas om innertak, yttertak och ytterbjälklag.

  • tjockputs:

    puts med oorganiskt bindemedel med en skikttjocklek av minst 8 mm. Skiktet kan bestå av grundning och grovputs (grundning samt ytputs) på minst 8 mm. Normalt har en tjockputs 15–25 mm skikttjocklek

  • torrbruk:

    fabriksmässigt framställd blandning av bindemedel och sand eller krossat stenmaterial, eventuellt med tillsats av pigment och andra tillsatsmedel (TNC 95) Genom att blanda torrbruk med vatten erhålls bruk.

  • tätskiktsmatta:

    matta som är avsedd att utgöra tätskikt Tätskiktsmattor används i ytterbjälklag, innerbjälklag och på yttertak.

  • underlag:

    materialskikt på vilket beklädnader, beläggningar och dylikt anbringas

  • väderskydd:

    temporär konstruktion som är avsedd att täcka över eller kapsla in en yta där arbete pågår med en byggnad eller en anläggning, för att skydda personal och byggnadsverk från klimatisk påverkan

  • vägg:

    huvudsakligen vertikal konstruktion med rumsavgränsande funktion En vägg kan dessutom ha husstombärande eller klimatskärmande funktion. Med rumsavgränsning avses avgränsning mellan olika rum eller mellan rum och det fria.

  • ytbehandling:

    behandling av en yta för att ge den önskade egenskaper Ytbehandling utförs oftast i skyddande eller förskönande syfte.

  • yttervägg:

    vägg som innehåller ytterklimatskärm Ytterväggar innehåller normalt både ytterklimatskärm och innerklimatskärm med mera.

Till toppen av sidan