Hus 21

ESEBETONGGJUTNINGAR I HUS

AMA

MATERIAL- OCH VARUKRAV

Betong

Betong ska uppfylla kraven i... Köp AMA Hus Online för att ta del av innehållet.

RA

Råd om vad som bör iakttas för att uppnå önskad struktur... Köp AMA Hus Online för att ta del av innehållet.

MER

Mätregel

Arbete mäts... Köp AMA Hus Online för att ta del av innehållet.

AMA-nytt Beskrivningsdel

UTFÖRANDEKRAV

Fukt

Uttorkning före beläggning

Tid för... Köp AMA Hus Online för att ta del av innehållet.

Begreppsbestämningar

avjämnad yta:
(på betong:) yta som är avjämnad med sloda eller skyffel
betonggolv:
golv med betong som nötningsskikt (med eller utan målningsbehandling)
bindemedel:
beståndsdel med uppgift att åstadkomma fäste vid underlaget och att hålla samman de övriga beståndsdelarna Oorganiska bindemedel betecknas med bokstäverna G för gips, K för kalk (Kh för hydraulisk kalk), C för cement och M för murcement. Organiska bindemedel är till exempel syntetiska polymerer, olja eller alkyd.
bruk:
blandning av ett eller flera bindemedel, sand eller krossat stenmaterial med kornstorlek i huvudsak under 6 mm, eventuellt tillsatsmedel samt vatten (TNC 95) Bruk kan indelas efter användningsområde i murbruk och putsbruk. Brukets sammansättning anges i viktdelar eller i volymdelar med bokstavsbeteckning för bindemedel och med tal, av vilka det sista alltid anger sandmängden. viktbeteckningar: K 100/1 050 betecknar ett kalkbruk bestående av 100 kg kalk och 1 050 kg sand. M1 00/900 betecknar ett murcementbruk bestående av 100 kg murcement och 900 kg sand. KC 35/65/550 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 35 kg kalk, 65 kg cement och 550 kg sand. I bruksbeteckningar med flera bindemedel ska summan av bindemedelstalen alltid vara 100. volymbeteckningar: K 1:5 betecknar ett kalkbruk bestående av 1 volymdel kalk och 5 volymdelar sand. KC 2:1:12 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 2 volymdelar kalk, 1 volymdel cement och 12 volymdelar sand.
fuktskyddsskikt:
materialskikt avsett att försvåra fukttransport såväl i ångfas (fuktdiffusion och fuktkonvektion) som i vätskefas utan övertryck (kapillärsugning) till byggnadsdelar
fuktsäkerhetsprojektering:
systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet.
gjutskägg:
defekt hos betongyta som uppstått genom att betong läckt ut genom en otät form
hörn:
se figur, jämför vinkel
kulör:
egenskap hos material att reflektera eller släppa igenom ljus med viss våglängdsammansättning (TNC 95) Olika våglängdsammansättningar ger upphov till synförnimmelser som kan beskrivas som exempelvis rött, grönt, grått, brunt eller svart.
limning:
(allmänt:) sammanfogning med lim (vid målningsarbeten:) strykning med limlösning
mätning:
ett antal operationer med avsikt att bestämma ett storhetsvärde Inom byggandet avses vanligen stommätning och detaljmätning, vilket omfattar både utsättning och inmätning.
platta:
produkt som är bestämd i alla dimensioner och har liten tjocklek i förhållande till längd och bredd och som tar upp belastning huvudsakligen vinkelrätt mot sitt eget plan En platta är tjockare och styvare än en skiva.
relativ fuktighet (RF):
kvot mellan verklig ånghalt och ånghalt vid mättnad vid samma temperatur (TNC 95)
stålglättad yta:
(på betong:) brädriven yta som slätbehandlats med stålskiva eller dylikt
tätskikt:
(i huskonstruktion:) skikt vars uppgift är att hindra vatten att tränga in i konstruktionen
undergolv:
konstruktion som utgör underlag för golv
underlag:
materialskikt på vilket beklädnader, beläggningar och dylikt anbringas
vattencementtal:
förkortas vct (för betong:) kvoten av mängden vatten i kg och mängden cement i kg
ytskikt:
tunt materialskikt ytterst på konstruktion (TNC 95) se även under beklädnad och beläggning