PUTS FÖR HUS

Begreppsbestämningar

  • autoklaverad lättbetong:

    högtrycksånghärdad (autoklaverad) lättbetong framställd av i huvudsak oorganiskt bindemedel (till exempel kalk eller cement), finkornigt kiselsyrahaltigt material (till exempel sand), porbildande medel (till exempel aluminiumpulver) och vatten (TNC 95)

  • ballast:

    (i betong:) stenmaterial eller ersättningsmaterial som används i betongmassor

  • betong:

    material bestående av cement och stenmaterial samt vatten och eventuella tillsatsmedel och/eller tillsatsmaterial Betong kan vara betongmassa eller hårdnad betong.

  • bindemedel:

    beståndsdel med uppgift att åstadkomma fäste vid underlaget och att hålla samman de övriga beståndsdelarna Oorganiska bindemedel betecknas med bokstäverna G för gips, K för kalk (Kh för hydraulisk kalk), C för cement och M för murcement. Organiska bindemedel är till exempel syntetiska polymerer, olja eller alkyd.

  • blästring:

    ytbehandling varvid ett kornigt material som kvartssand, stålsand eller karborundum med stor hastighet slungas mot ytan

  • bottningslist:

    list som monteras i fog för att ge fogmassan önskat tvärsnitt

  • bruk:

    blandning av ett eller flera bindemedel, sand eller krossat stenmaterial med kornstorlek i huvudsak under 6 mm, eventuellt tillsatsmedel samt vatten (TNC 95) Bruk kan indelas efter användningsområde i murbruk och putsbruk. Brukets sammansättning anges i viktdelar eller i volymdelar med bokstavsbeteckning för bindemedel och med tal, av vilka det sista alltid anger sandmängden. viktbeteckningar: K 100/1 050 betecknar ett kalkbruk bestående av 100 kg kalk och 1 050 kg sand. M 100/900 betecknar ett murcementbruk bestående av 100 kg murcement och 900 kg sand. KC 35/65/550 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 35 kg kalk, 65 kg cement och 550 kg sand. I bruksbeteckningar med flera bindemedel ska summan av bindemedelstalen alltid vara 100. volymbeteckningar: K 1:5 betecknar ett kalkbruk bestående av 1 volymdel kalk och 5 volymdelar sand. KC 2:1:12 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 2 volymdelar kalk, 1 volymdel cement och 12 volymdelar sand.

  • egenkontroll:

    kontroll som utförs i egen verksamhet på eget ansvar (TNC 94)

  • fogmassa:

    massa avsedd att fylla fogar

  • fuktkvot:

    kvot mellan materialets innehåll av förångningsbart vatten och materialets torra vikt, se även målfuktkvot Fuktkvot anges normalt i procent.

  • fuktmätning:

    (I betong:) mätning som utförs för att säkerställa att byggfukten torkat ut så att betongen kan beläggas med ett ytskikt fuktmätningsosäkerhet osäkerheten i kalibreringen och osäkerheten i mätmetoden kombinerat till ett värde mätmetod mätning i borrhål mätresultat mätvärde korrigerat till 20 °C och ökat med fuktmätningens osäkerhet

  • fuktskydd:

    materialskikt avsett att försvåra fukttransport såväl i ångfas (fuktdiffusion och fuktkonvektion) som i vätskefas utan övertryck (kapillärsugning) till byggnadsdelar

  • färg:

    (vid målning:) material bestående av bindemedel, bindemedelslösning eller bindemedelsemulsion samt färgämnen i form av dispergerade pigment avsett att anbringas på en yta och efter torkning bilda ett tunt skikt

  • fästdon:

    don för mekanisk förbindning Exempel på fästdon är spik, skruv, nit, bult, mutter, spikplåt, hake, expanderdon.

  • gipsbruk:

    bruk med gips som bindemedel

  • grovbruk:

    bruk med grovkornigt stenmaterial och jordfuktig till plastisk konsistens, som appliceras för hand eller pumpas, läggs normalt i skikt om 50–100 mm

  • grundning:

    (vid målning:) första behandling med färg på ytor som ska genomgå ytterligare målning (vid putsning:) första moment vid putsning för att säkerställa god vidhäftning och jämn vattensugning för efterföljande putsskikt

  • hörn:

    se figur, jämför vinkel

  • innervägg:

    vägg som delar upp den inre volymen i ett hus

  • kulör:

    egenskap hos material att reflektera eller släppa igenom ljus med viss våglängdsammansättning (TNC 95) Olika våglängdsammansättningar ger upphov till synförnimmelser som kan beskrivas som exempelvis rött, grönt, grått, brunt eller svart.

  • limning:

    (allmänt:) sammanfogning med lim (vid målningsarbeten:) strykning med limlösning

  • lättbetong:

    betong med låg densitet (TNC 95) Lättbetong kan med hänsyn till material och tillverkningssätt indelas i två huvudgrupper: autoklaverad lättbetong och lättballastbetong.

  • monierkonstruktion:

    konstruktion av C- eller KC-bruk på stålstomme med duk eller nät

  • murblock:

    formvara som är avsedd för murverk och som har ett format lämpat för hantering med två händer; jämför mursten (TNC 95)

  • murtegel:

    tegelsten som inte är avsedd att utsättas för klimatiska påfrestningar och på vilken inga särskilda utseendekrav ställs (TNC 95)

  • målfuktkvot:

    begärd fuktkvot i ett virkesparti, uttryckt som ett procenttal Målfuktkvot definieras i SS-EN 14298. Standarden beskriver även ett virkespartis tillåtna medelfuktkvot och spridning av fuktkvoten hos enskilda virkesstycken.

  • målningsbehandling:

    del av utförande vid uppbyggnad av ett ytskikt i ett målningsarbete Exempel: Grundning, spackling, strykning, tapetsering och vävsättning.

  • mätning:

    ett antal operationer med avsikt att bestämma ett storhetsvärde Inom byggandet avses vanligen stommätning och detaljmätning, vilket omfattar både utsättning och inmätning.

  • normalbruk:

    ofärgat bruk med bindemedel av cement och/eller kalk

  • puts:

    ytskikt av bruk

  • putsbruk:

    bruk som är avsett att användas till puts

  • putssystem:

    benämning i AMA på produktsystem för isolering eller renovering med puts på olika typer av putsbärare, till exempel mineralull eller cellplast

  • rörelsefog:

    fog som medger rörelse mellan omgivande konstruktioner

  • silikatfärg:

    vattenburen färg baserad på silikat (TNC 88) Silikatfärg används på mineraliskt underlag utomhus.

  • skiva:

    formstabil produkt som har bestämd tjocklek som är betydligt mindre än dess längd eller bredd och som har en hög grad av styvhet

  • slätputs:

    puts med slät yta som kan vara brädriven eller filtad

  • spritputs:

    puts där ballastmaterialet innehåller grövre korn (5–10 mm) för att ge viss struktur Applicering sker antingen med slev eller med spruta.

  • tak:

    Ordet tak kan användas om innertak, yttertak och ytterbjälklag.

  • tjockputs:

    puts med oorganiskt bindemedel med en skikttjocklek av minst 8 mm. Skiktet kan bestå av grundning och grovputs (grundning samt ytputs) på minst 8 mm. Normalt har en tjockputs 15–25 mm skikttjocklek

  • torrbruk:

    fabriksmässigt framställd blandning av bindemedel och sand eller krossat stenmaterial, eventuellt med tillsats av pigment och andra tillsatsmedel (TNC 95) Genom att blanda torrbruk med vatten erhålls bruk.

  • tunngrundning:

    (vid putsning:) grundning med tjocklek 1–2 mm

  • tunngrundningsbruk:

    bruk avsett att utgöra första påslag av puts på jämna underlag

  • tunnputs:

    puts med tjocklek upp till 8 mm

  • underlag:

    materialskikt på vilket beklädnader, beläggningar och dylikt anbringas

  • verifiering:

    bekräftelse som erhålls genom att undersöka och dokumentera att specificerade krav har uppfyllts

  • vinkel:

    kan benämnas innerhörn se figur, jämför hörn

  • vägg:

    huvudsakligen vertikal konstruktion med rumsavgränsande funktion En vägg kan dessutom ha husstombärande eller klimatskärmande funktion. Med rumsavgränsning avses avgränsning mellan olika rum eller mellan rum och det fria.

  • ytbehandling:

    behandling av en yta för att ge den önskade egenskaper Ytbehandling utförs oftast i skyddande eller förskönande syfte.

  • ythållfasthet:

    (för puts:) draghållfasthet hos putsens yttersta skikt (0,5–2 mm)

  • yttervägg:

    vägg som innehåller ytterklimatskärm Ytterväggar innehåller normalt både ytterklimatskärm och innerklimatskärm med mera.

  • ädelbruk:

    genomfärgat oorganiskt bruk tillverkat av normalbruk Ädelbruk används vanligen som putsbruk.

  • hus:

    byggnadsverk med uppbyggd klimatskärm omkring beträdbara utrymmen Hus omfattar installationer men inte omgivande och underliggande mark eller konstruktioner i marken, som till exempel underbyggnad eller pålning och annan markförstärkning.

Till toppen av sidan