SKIKT AV GLASSKIVOR

Begreppsbestämningar

  • beläggning:

    ytskikt på golv, trappor och dylikt Ytskikt som påförs i flytande form, till exempel färg, räknas inte som beläggning. Vid stålbyggnad används begreppet beläggning även för färg.

  • bruk:

    blandning av ett eller flera bindemedel, sand eller krossat stenmaterial med kornstorlek i huvudsak under 6 mm, eventuellt tillsatsmedel samt vatten (TNC 95) Bruk kan indelas efter användningsområde i murbruk och putsbruk. Brukets sammansättning anges i viktdelar eller i volymdelar med bokstavsbeteckning för bindemedel och med tal, av vilka det sista alltid anger sandmängden. viktbeteckningar: K 100/1 050 betecknar ett kalkbruk bestående av 100 kg kalk och 1 050 kg sand. M 100/900 betecknar ett murcementbruk bestående av 100 kg murcement och 900 kg sand. KC 35/65/550 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 35 kg kalk, 65 kg cement och 550 kg sand. I bruksbeteckningar med flera bindemedel ska summan av bindemedelstalen alltid vara 100. volymbeteckningar: K 1:5 betecknar ett kalkbruk bestående av 1 volymdel kalk och 5 volymdelar sand. KC 2:1:12 betecknar ett kalkcementbruk bestående av 2 volymdelar kalk, 1 volymdel cement och 12 volymdelar sand.

  • byggplatsmålning:

    målning som utförs på byggplatsen

  • bättring:

    fläckvis målningsbehandling utförd på sådant sätt att ytan blir likvärdig till kvalitet och utseende med omgivande yta

  • floatglas:

    genomsynligt planglas som under ett skede i tillverkningen har flutit på en yta av smält metall (flytplaning) och samtidigt värmts uppifrån (TNC 95)

  • flytglas:

    genomsynligt planglas som under ett skede i tillverkningen har flutit på en yta av smält metall (flytplaning) och samtidigt värmts uppifrån (TNC 95)

  • fogmassa:

    massa avsedd att fylla fogar

  • färg:

    (vid målning:) material bestående av bindemedel, bindemedelslösning eller bindemedelsemulsion samt färgämnen i form av dispergerade pigment avsett att anbringas på en yta och efter torkning bilda ett tunt skikt

  • fästdon:

    don för mekanisk förbindning Exempel på fästdon är spik, skruv, nit, bult, mutter, spikplåt, hake, expanderdon.

  • glaskant:

    skärningslinje mellan två sidor på en glasskiva avdragen kant skuren glaskant som bearbetats så att skarpa kanter avlägsnats skuren kant skuren glaskant som inte bearbetats

  • hus:

    byggnadsverk med uppbyggd klimatskärm omkring beträdbara utrymmen Hus omfattar installationer men inte omgivande och underliggande mark eller konstruktioner i marken, som till exempel underbyggnad eller pålning och annan markförstärkning.

  • härdat glas:

    planglas som genom kemisk eller termisk behandling getts ökad drag- och böjhållfasthet Om termiskt härdat glas går sönder spricker det upp i ett stort antal små granuler.

  • hörn:

    se figur, jämför vinkel

  • kitt:

    massa avsedd för tätning kring fönsterglas, vanligen bestående av krita och linolja med vissa stabiliserande tillsatser

  • kulör:

    egenskap hos material att reflektera eller släppa igenom ljus med viss våglängdsammansättning (TNC 95) Olika våglängdsammansättningar ger upphov till synförnimmelser som kan beskrivas som exempelvis rött, grönt, grått, brunt eller svart.

  • laminerat glas:

    glas bestående av flera glasskikt som är förenade med hjälp av mellanliggande plastskikt

  • maskinglas:

    benämns även draget planglas genomsynligt planglas som framställts genom att den smälta glasmassan dragits kontinuerligt mellan valsar

  • puts:

    ytskikt av bruk

  • slipning:

    (vid målning:) bearbetning med slipmedel av arbetsstycke före och mellan spacklingar och målningsbehandlingar för att göra ytan slätare

  • svetsning:

    (vid plastmattor och dylikt:) hopfogning med hjälp av varmluft eller annan tillförd värme och svetstråd (vid tätskiktsmattor:) smältning av klisterasfalt som påförts tätskiktsmattan på fabrik. Svetsning utförs normalt med gasolutrustning (av metall:) åstadkommande av förbindning mellan ett arbetstyckes delar, med eller utan tillsatsmaterial, genom uppvärmning till minst grundmaterialets smälttemperatur

  • tak:

    Ordet tak kan användas om innertak, yttertak och ytterbjälklag.

  • ytbehandling:

    behandling av en yta för att ge den önskade egenskaper Ytbehandling utförs oftast i skyddande eller förskönande syfte.

  • yttertak:

    konstruktion som uppåt avgränsar ett hus och som skyddar mot yttre klimat men som inte är avsett att användas för en verksamhet, till exempel att trafikeras eller vistas på

  • yttervägg:

    vägg som innehåller ytterklimatskärm Ytterväggar innehåller normalt både ytterklimatskärm och innerklimatskärm med mera.

Till toppen av sidan