Anläggning 23

DCCBITUMENBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O D

AMA

MATERIAL- OCH VARUKRAV

Ingående material och levererad ... Köp AMA Anläggning Online för att ta del av innehållet.

RA

Kategori A, B och C

I detta avsnitt indelas ... Köp AMA Anläggning Online för att ta del av innehållet.

MER

Komplettering av mätregel

Area som mäts är horisontal area ... Köp AMA Anläggning Online för att ta del av innehållet.

Begreppsbestämningar

arbetsfog:
fog som utförs mellan olika gjutetapper och vid opåräknade arbetsuppehåll
asfaltgranulat:
returasfalt – massor från riven eller uppfräst beläggning av bitumenbundet lager avsett för återvinning som sönderdelats i mindre partiklar, vanligen med kornstorlek mindre än 25 mm, innehållande ballast och bindemedel
ballast:
kornformigt material som används till byggande. Kan vara naturlig, industriellt framställd eller återvunnen
beläggningstyp:
konstruktionstyp hos beläggning Beläggningstypen anger till exempel en grov bestämning av stenmaterialets kornstorleksfördelningskurva och halten bindemedel. Vanligen ger typbenämningen också besked om lagrets täthet och dess största nominella stenstorlek, till exempel ABT 16, tät asfaltbetong med största nominella stenstorlek 16 mm. Tjocklek uttrycks antingen omräknad till mängd, i kg/m2 eller i mm, till exempel 100 ABT 16, respektive 40 mm ABT 16.
bitumenbundet lager:
lager bestående av stenmaterial och bituminöst bindemedel
chipsten:
stenmaterial av ensartad storlek avsett för invältning i asfaltbeläggning
kantstöd:
stöd främst för avgränsning av ytor på olika nivåer
kontroll:
undersökning för att fastslå om ett objekt beträffande en eller flera egenskaper fyller givna krav (TNC 95) I AMA angiven "kontroll" avser, där inte annat anges, kontroll som entreprenören ska ombesörja genom till exempel mätning och provning; se även egenkontroll.
kornstorlek:
storhet för beskrivning av korns utsträckning (TNC 59) Kornstorlek definieras som den minsta hålvidden i en sikt varigenom kornet kan passera. För de finaste kornen avses med kornstorlek diametern hos en sfär med samma fallhastighet.
krossmaterial:
material som har tillverkats genom krossning av sprängsten, grovjord eller mycket grov jord Exempel: Krossad sprängsten och krossade block.
löst material:
(inom bergschakt) material som vid bergrensning av bottnar kan tas bort genom grävning och vatten- eller tryckluftspolning
mark:
jordskorpans översta skikt som består av berg eller jord Termen mark har inom markbyggandet en vid betydelse som kan illustreras med uttryck såsom markarbete, markentreprenad, markbyggnadskostnader. I andra sammanhang används "mark-" som kortform för "markyte-", till exempel markbetong, markbjälklag, markprofil; jämför med undermarksanläggning. Inom vissa fackområden antyds en gräns för markskiktets tjocklek: "skikt som direkt påverkas av klimat och vegetation", till exempel i marklära, markvatten, markorganismer; jämför med jordmån.
pågrus:
stenmaterial till ytbehandling av vägar eller dylikt genom klistring av sten med bituminöst bindemedel
referenshastighet:
betecknas VR, (vid vägbyggnad) ett sammanvägt funktionellt begrepp för att ange mål för biltrafikens framkomlighet i hög- och lågtrafik. Vald referenshastighet ska överensstämma med för länken eller dellänken planerad hastighetsgräns. Se VGU
riktvärde:
värde för storhet (nivå, tvärfall eller dylikt) som ska eftersträvas
rivning:
material eller utrustning som rivs. Rivet material ska bortforslas för att återvinnas, energiutvinnas eller deponeras. Rivet material kan i vissa fall utgöra fyllningsmassor i entreprenaden
sand:
grovkornig eller blandkornig jordart där sandfraktionen dominerar (TNC 95)
sortering:
ballastbeteckning med undre (d) och övre (D) kornstorleksgräns och uttryckt som d/D. Se även definition på under- respektive överkorn.
stenmaterial:
gemensam beteckning för bergmaterial, erhållet genom landisens nedbrytning, genom sprängning och därefter ytterligare bearbetning genom krossning och sorteringar
textur:
(inom markläran) kornstorleksfördelning, storleken på de enskilda jordpartiklarna
vägmarkering:
indelas i längsgående markering – heldragna och intermittenta linjer i vägbanans eller körbanans mitt och kant tvärgående markering – till exempel markering av övergångsställe, farthinder, cykelöverfart, stopplinje, väjningslinje övrig markering – vägmarkeringar som inte är längs- eller tvärgående.
ÅDT:
förkortning för årsdygnstrafik Mått på medeltrafikflödet per dygn för ett visst år för ett vägavsnitt. ÅDT anges i sorten fordon per dygn och kan avse bland annat totala trafikflödet i vägens båda riktningar (ÅDTt), trafikflödet i ett körfält (ÅDTk), trafikflödet per körfält multiplicerat med justeringsfaktorer (ÅDTk,just) samt trafikflödet av tunga fordon i ett körfält (ÅDTk,tung).