BITUMENBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O D

Begreppsbestämningar

  • arbetsfog:

    fog som utförs mellan olika gjutetapper och vid opåräknade arbetsuppehåll

  • ballast:

    kornformigt material som används till byggande. Kan vara naturlig, industriellt framställd eller återvunnet

  • beläggningstyp:

    konstruktionstyp hos beläggning    Beläggningstypen anger till exempel en grov bestämning av stenmaterialets kornstorleksfördelningskurva och halten bindemedel. Vanligen ger typbenämningen också besked om lagrets täthet och dess största nominella stenstorlek, till exempel ABT 16, tät asfaltbetong med största nominella stenstorlek 16 mm.    Tjocklek uttrycks antingen omräknad till mängd, i kg/m2 eller i mm, till exempel 100 ABT 16, respektive 40 mm ABT 16.

  • bindemedel:

    beståndsdel med uppgift att åstadkomma fäste vid underlaget och att hålla samman de övriga beståndsdelarna    Oorganiska bindemedel betecknas med bokstäverna G för gips, K för kalk (Kh för hydraulisk kalk), C för cement och M för murcement.    Organiska bindemedel är till exempel syntetiska polymerer, olja eller alkyd.

  • bindlager:

    lager som används för att reducera sprickbildning och ge ett jämnare underlag för nästa beläggningslager

  • bitumen:

    svårflyktig, fast till halvfast petroleumprodukt som används som bindemedel

  • bitumenbundet lager:

    lager bestående av stenmaterial och bituminöst bindemedel

  • chipsten:

    stenmaterial av ensartad storlek avsett för invältning i asfaltbeläggning

  • grus:

    grovkornig eller blandkornig jordart där grusfraktionen dominerar (TNC 95)    Grus av blandkornig jordart är siltigt eller lerigt.

  • kantstöd:

    stöd främst för avgränsning av ytor på olika nivåer

  • kontroll:

    undersökning för att fastslå om ett objekt beträffande en eller flera egenskaper fyller givna krav (TNC 95)    I AMA angiven "kontroll" avser, där inte annat anges, kontroll som entreprenören ska ombesörja genom till exempel mätning och provning; se även egenkontroll.

  • kornstorlek:

    storhet för beskrivning av korns utsträckning (TNC 59)    Kornstorlek definieras som den minsta hålvidden i en sikt varigenom kornet kan passera. För de finaste kornen avses med kornstorlek diametern hos en sfär med samma fallhastighet.

  • krossmaterial:

    material som har tillverkats genom krossning av sprängsten eller grovjord    Exempel: Krossad sprängsten och krossad grovjord.

  • löst material:

    (inom bergschakt) material som vid bergrensning av bottnar kan tas bort genom grävning och vatten- eller tryckluftspolning

  • makadam:

    krossat bergmaterial med kornfraktion mellan 2 och 63 mm    Vanligen förekommande fraktioner: 4-8 mm, 8-12 mm, 8-16 mm, 12-16 mm, 16-27 mm, 16-32 mm och 32-63 mm.

  • mark:

    jordskorpans översta skikt som består av berg eller jord    Termen mark har inom markbyggandet en vid betydelse som kan illustreras med uttryck såsom markarbete, markentreprenad, markbyggnadskostnader. I andra sammanhang används "mark-" som kortform för "markyte-", till exempel markbetong, markbjälklag, markprofil; jämför med undermarksanläggning. Inom vissa fackområden antyds en gräns för markskiktets tjocklek: "skikt som direkt påverkas av klimat och vegetation", till exempel i marklära, markvatten, markorganismer; jämför med jordmån.

  • packning:

    åtgärd för att öka lagringstäthet. Packning av jord och sprängsten utförs med vältning, vibrering eller dylikt (TNC 95)

  • pågrus:

    stenmaterial till ytbehandling av vägar eller dylikt genom klistring av sten med bituminöst bindemedel

  • rivning:

    material eller utrustning som rivs. Rivet material ska återvinnas, energiutvinnas eller deponeras. Rivet material kan i vissa fall utgöra fyllningsmassor i entreprenaden

  • sand:

    grovkornig eller blandkornig jordart där sandfraktionen dominerar (TNC 95)

  • sortering:

    ballastbeteckning med undre (d) och övre (D) kornstorleksgräns och uttryckt som d/D.    se även definition på under- respektive överkorn.

  • stenmaterial:

    gemensam beteckning för bergmaterial, erhållet genom landisens nedbrytning, genom sprängning och därefter ytterligare bearbetning genom krossning och sorteringar

  • textur:

    (inom markläran) kornstorleksfördelning, storleken på de enskilda jordpartiklarna

  • vägmarkering:

    indelas ia) Längsgående markering - avser heldragna och intermittenta linjer i vägbanans eller körbanans mitt och kantb) Tvärgående markering - avser till exempel markering av övergångsställe, farthinder, cykelöverfart, stopplinje, väjningslinjec) Övrig markering - vägmarkeringar som inte är längs- eller tvärgående

  • ytbehandling:

    (vid vägbyggnad) utläggning av ytskikt av bituminöst material och stenmaterial på bituminöst underlag eller grusunderlag

Till toppen av sidan