Ett syfte med totalentreprenader är att den blivande entreprenören ska ges möjlighet att påverka material och produktionsmetoder och kostnaden för den färdiga byggnaden och installationerna. Entreprenören får då ansvaret att inom angivna ramar utforma objektet efter egna tekniska lösningar, men så att det uppfyller avtalade kvalitets- och funktionskrav. Rambeskrivning är en form av beskrivningar som upprättas för upphandling av totalentreprenader. Rambeskrivning bör redovisa projektets utformning och beskriva objektets funktion beträffande nyttjande, drift och underhåll utan att därför detaljspecificera material, konstruktion och utförande. I en rambeskrivning anges normalt prestationsdata, egenskapskrav, funktionssätt och krav på olika funktioner.

Av rambeskrivningen och tillhörande handlingar bör också framgå krav på konstruktions- och installationsprinciper samt krav på energieffektivitet med mera. Vilket arbetsutförande och vilka resurser som erfordras får den blivande totalentreprenören avgöra. I rambeskrivningen föreskrivs även de eventuellt kompletterande utredningar och handlingar som entreprenören ska införa respektive upprätta.

Syftet med att låta mängduppgifter ingå i förfrågningsunderlaget är att ge anbudsgivare lika förutsättningar för prissättning av anbud samt att rationalisera mängdavtagning. Enligt AB 04:s rangordningsregel i kapitel 1 § 3 har mängdförteckningar en högre rang än beskrivningar.

Mängduppgifter är uppgifter om kvantiteter och i viken storlek de mäts. Mätstorheten kan vara längd, area, volym, vikt eller antal. Principer för mätning och hur mängder ska förtecknas i en mängdförteckning redovisas i mät- och ersättningsreglerna MER Anläggning och MER Hus.

Utförandeentreprenad innebär att byggherren med hjälp av projektörer driver projekteringsarbetet mycket långt med detaljerade ritningar och med en detaljerad teknisk beskrivning som ska ligga till grund för förfrågan till anbudsgivare och senare upphandling av entreprenörens arbete. I sådana beskrivningar är det regel att beställaren i detalj fastställer sina kvalitetskrav och att entreprenören endast i begränsad omfattning kan påverka de tekniska lösningarna. En del byggherrar har som krav att mängdförteckning ska ingå i förfrågningsunderlag.

Vid revidering, till exempel tillkommande eller utgående text, i en beskrivning rekommenderas att tillkommande text markeras med understrykning och utgående text markeras genomstruken. I den högra kolumnen anges revideringsbeteckning med bokstav. Vid nästföljande ändringstillfälle tas den tidigare markeringen för tillkommande text bort och den utgående texten raderas. De nya ändringarna ger en ny version med ny ändringsbeteckning på dokumentet.

Information om reviderade eller ändrade beskrivningar och ritningar för ett byggprojekt sker vanligtvis genom att ändrings-PM upprättas enligt SS 3-22-66. Innan anbud har lämnats kan handlingarna behöva ändras till exempel om man upptäcker fel. Sådana ändringar dokumenteras i ett ändrings-PM. Rutiner för detta kan föras in i de administrativa föreskrifterna under koden AFB.23 Kompletterande förfrågningsunderlag.

Under anbudstiden kan det också förekomma att ändrade handlingar behöver skickas ut. Sådana ändringar eller kompletteringar, enligt SS 3-22-66, sammanställs som PM 01, PM 02 och så vidare. Man kan också ange entreprenadtillhörighet, till exempel PM V-01 för ventilationshandlingar och PM E-01 för el-handlingar. De ändrade dokumenten distribueras normalt tillsammans med ändrings-PM.

Innan förfrågningsunderlaget fastställs som bygghandling ska alla ändringar som under anbudstiden skickats ut i ändrings-PM arbetas in i beskrivningen och på ritningarna. Relationshandlingar ska visa det verkliga utförandet av en anläggning, byggnad eller installation och ska hållas aktuella under förvaltningsskedet. Det innebär att entreprenören på papperskopiorna noterar de ändringar som gjorts under entreprenadtiden, men som inte har föranlett ändrings-PM, till exempel ändrade mått och lägen för olika komponenter. Krav på omfattning och utförande av relationshandlingar ska anges under aktuell kod och rubrik i beskrivningens kapitel Y.

Med status menas grad av färdigställande eller vilken roll handlingen har i processen. Enligt SS 3-22-66 kan status vara preliminär handling, förfrågningsunderlag och bygghandling. En handling märks preliminär och dateras när den distribueras under projekteringstiden. Nytt datum anges vid varje tillfälle en preliminär handling distribueras och tidigare datum stryks över.

När beskrivningen får status som förfrågningsunderlag blir den även del av ett avtal mellan beställare och en blivande entreprenör. Ändringar innebär oftast ändringar av anbud eller kontraktssumma. Därför måste ändringar dokumenteras noga efter denna statusändring.

Förfrågningsunderlaget ska byta status till bygghandling när entreprenörer har upphandlats och entreprenadarbetena påbörjats. Innan handlingarna byter status och börjar gälla som kontraktshandlingar ska eventuella kompletteringar under anbudstiden ha inarbetats både i beskrivningar och på ritningar. Efter slutförd entreprenad uppdateras handlingarna med de ändringar som kan ha skett på byggplatsen och överlämnas som underlag för relationshandlingar.

Du hittar information om AMA beskrivningsverktyg på byggtjanst.se »

Datorstöd via internet, e-post och projektnätverk innebär att utväxling av beskrivningar mellan konsulterna under projekteringstiden och distributionen till entreprenörerna under byggtiden sker digitalt. En beskrivning kan vara över 100 sidor och därför kan ett praktiskt sätt att dela upp en beskrivning vara att utgå från AMA:s kapitelindelning. Detta är vanligt för hus- och anläggningsbeskrivningar. För installationer föredrar man vanligtvis en systemindelning av beskrivningarna, det vill säga särskilda beskrivningar för värme- och sanitetssystem, kylsystem, luftbehandlingssystem, elsystem och telesystem och så vidare.

Grunder för en god arbetsmetod med användning av ett ordbehandlingsprogram, till exempel Word för att upprätta beskrivning är att använda dokumentmallar och formatmallar. Formatmallar underlättar strukturering av text på olika underrubriksnivåer, vilket rekommenderas att göra vid utförande av tekniska beskrivningar.

De flesta vanligt förekommande produktionsresultat och byggdelar har egna permanenta BSAB:s koder och rubriker. Däremot ovanliga och nya eller inte beprövade byggdelar och produktionsresultat saknar i allmänhet permanenta platser i BSAB-systemets tabeller, även om BSAB-tabellerna uppdateras kontinuerligt. Det finns flera sätt att skriva in projektspecifika texter i beskrivningen:

-         Genom att föra in en okodad underrubrik på lämplig plats och där beskriva det som avviker eller tillkommer med AMA-texten;

-         Genom att utnyttja de koder och rubriker som finns för ”diverse” och ”övrigt”. Detta innebär att från produktionsresultattabellen hämtas koder med tre tecken som slutar på Y eller koder med siffran 8 är sista tecken i koden

-         Genom att skapa företags- eller projektspecifika koder och rubriker. Man måste kontrollera noggrant att en ny kod och rubrik fungerar genom att kontrollera om pyramidregeln för texterna i AMA fungerar fullt ut. I annat fall kan man få tveksamheter vid tolkningen. Det finns två sätt att göra det. Det första sättet är att lägga till bokstaven Z efter koden eller siffran 9. Det är viktigt att hålla rätt på var i pyramiden Z eller 9 ska in, som i ett exempel nere, där egna koder markerade med fetstil:

-         Företags- eller projektspecifika koder och rubriker kan man också skapa genom att lägga till ”//” (dubbla snedstreck) efter BSAB-koden och därefter ange egen beteckning, till exempel:

Observera att vid detta skrivsätt sätts pyramidregeln ur spel för det som står till höger om det dubbla snedstrecket.

Många företag samlar de texter som används frekvent i beskrivningar i dokument som man brukar kalla för mallar. Dessa kan även fungera för erfarenhetsåterföring både med avseende på material och på formuleringar. Vanligtvis innehåller mallarna BSAB-koder och rubriker samt förslag till beskrivningstext. Koder, rubriker och texter som inte passar stryks ur mallen.

AMA beskrivningsverktyg innehåller färdiga mallar för olika typer av beskrivningar som följer vedertagen praxis. Du kan också göra egna mallar utifrån de befintliga där du till exempel kan lägga in ditt företags logotyp och adressuppgifter.

Många arbeten och konstruktioner är lika från projekt till projekt och det är vanligt att utgå från en befintlig beskrivning när man skapar en ny. Det är naturligtvis rationellt och effektivt att arbeta på det sättet, men det finns några saker att tänka på:

-         Det kan ha kommit uppdateringar av de AMA-texter du åberopar. Du kan kontrollera uppdateringarna antingen i senaste nummer AMA-nytt eller via vår betaltjänst AMA webb;

-         Det kan finnas felaktigheter i den befintliga beskrivningen, som smyger sig med in i den nya. Vad gäller koder och rubriker samt struktur kan du kontrollera dessa mot BSAB:s kodstruktur, som ingår i vårt abonnemang AMA webb. Vad gäller felaktigheter i beskrivningstexten så måste du själv kontrollera dessa. Du kan dock få viss hjälp från AMA beskrivningsverktyg;

-         Kontrollera att projektnamn, namn på beställare eller personer från det föregående projektet inte finns i texten. Gå igenom texten och byt ut dessa. AMA beskrivningsverktyg har en stödfunktion för det här arbetet.

-         Inled beskrivningen med texten ”Denna beskrivning ansluter till AMA 98”. Med denna mening koppar man ihop beskrivningen för projektet med en AMA generation. I de fall beskrivningen ska ansluta till AMA för fler fackområden med olika generationsbeteckningar kan texten skrivas ”Denna beskrivning ansluter till Hus AMA 08 och AMA Anläggning 07”. Det innebär inget juridiskt problem att tillämpa två olika fackområden;

-         För in för projektet tillämpliga koder och rubriker i beskrivningen. Utgå i första hand från RA som är mer komplett när det gäller koder och rubriker;

-         Kontrollera i den senaste utgåvan av AMA-nytt om det eventuellt finns nya koder och rubriker samt rådtexter till dessa;

-         Komplettera och vid behov ändra AMA:s texter med projektspecifik text under aktuell kod och rubrik i beskrivningen.

Du kan strukturera din beskrivning enligt alternativ 1 eller 2, eller en kombination av dessa. Alternativ 1 innebär att beskrivningen ställs upp så att koder och rubriker i beskrivningen direkt följer ordningen i RA kompletterad med nya koder och rubriker enligt AMA-nytt. Till exempel i en husbeskrivning redovisas först alla byggdelar och byggdelstyper (kap 0-4). Därefter redovisas produktionsresultaten löpande (kap B-Z). I en installationsbeskrivning redovisas först alla installationssystem (till exempel 52, 53, 54, 56). Därefter redovisas produktionsresultaten löpande (kap B-Y). En begränsning med den kapitelvisa uppställningen är att det kan vara svårt att få en överblick över vad som ingår i de olika systemen. Vilka produktionsresultat som tillhör enbart ett visst eller vissa av system framgår inte. Fördelen är att varje kod och rubrik finns med en gång och på ett ställe i beskrivningen.

Alternativ 2 innebär att beskrivningen ställs upp med primär indelning enligt BSAB-systemets tabell för byggdelar och installationssystem (byggdelstabellen). Under respektive byggdel eller installationssystem redovisar man de aktuella produktionsresultaten från kapitel B till Z. Här redovisas varje byggdel eller byggdelstyp för sig tillsammans med de produktionsresultat som de består av. Detta sätt gör det lätt att se sambanden mellan ritning och beskrivning under förutsättning att samma beteckning återfinns i båda handlingarna. Beskrivningar uppställda enligt alternativ 2 innebär att flera produktionsresultat kommer att upprepas under flera byggdelar eller installationssystem. Nackdelen är att beskrivningen blir mer omfattande och att det kan vara svårt att tydligt se hur indelningen är gjord.

Arbetet med att ta fram en beskrivning kan läggas upp på olika sätt, till exempel:

-         Arbeta ”konstruktions- eller arbetsvis”. Här utgår du från de konstruktioner eller arbeten som finns i det aktuella projektet och fyller i koder och rubriker från AMA som motsvarar varje del. Under varje kod och rubrik skriver du sedan in eventuella texter som komplement till eller avsteg från AMA-föreskrifterna;

-         Arbeta kapitelvis. Här arbetar du med ett kapitel i AMA i taget. Du fyller i aktuella koder och rubriker och beskrivningstexter för varje kapitel. Det här innebär att du letar upp eller funderar ut alla förekomster av en viss konstruktion i hela projektet, skriver kod och rubrik för den, samt skriver texter som passar till alla förekomsterna. Därefter går du vidare till nästa konstruktion och så vidare enligt BSAB:s kodstruktur. I praktiken kan du inte följa detta arbetssätt slaviskt utan du måste hoppa fram och tillbaka mellan olika konstruktioner;

-         Arbeta bygg- eller byggnadsdelsvis. Här utgår du från en större del av projektet och arbetar med denna byggdel eller byggnadsdel separat innan du går vidare till nästa. Du kan till exempel ta ett snitt av en vägg, en hel takkonstruktion eller en sektion genom marken. Du fyller i alla koder, rubriker, även om beskrivningstexterna kan variera under de olika förekomsterna. Även om du arbetar bygg- eller byggnadsdelsvis måste koderna stå i BSAB-ordning. Det medför att du måste hoppa fram och tillbaka i din beskrivning när du skriver den. Fördelen med det här sättet att arbeta är att det blir lättare att tänka igenom beroende mellan materialen.

Ritningarna utgör en väsentlig del av underlaget vid beskrivningsarbete. Från dem ska informationen samlas och struktureras enligt BSAB-systemet. Det gör man genom att antingen gå igenom ritningarna byggdel för byggdel eller helt enkelt ta produktionsresultaten i den ordning de står i AMA.

Man bör dock samla relevanta uppgifter för ett arbete eller en leverans i ett enda dokument, vilket ligger i linje med andan i Bygghandlingar 90. Beskrivningstext på ritning är en avvikelse från praxis. Entreprenören ska kunna förvänta sig att finna föreskrifter och referenser till AMA i beskrivningen och inte behöva missa uppgifter som är väsentliga för till exempel kalkylen om de inte återfinns där.

Praxis är att skriva ut beskrivningarna på en blankett med ram och linjerade kolumner samt rutor för text i sidhuvudet. I övrigt bör blanketten ha fält för: dokument/ kapitelrubrik, projektnamn, projektnummer/ uppdragsnummer, företagsnamn och logotyp, handläggare, status, datum och ändringsdatum, ändringsbeteckning, dokumentidentifikation till exempel filnamn eller sökväg och sidnumrering och eventuellt totalt antal sidor.

Beskrivningen bör förses med en titelsida där följande uppgifter bör finnas med: handling nr, projektets namn, beställare/byggherre, vilken beskrivning det är fråga om, eventuell entreprenadbenämning, utgivare till exempel konsult eller projektör, handläggare eller uppdragsansvarig, status, datering, antal sidor totalt och uppgifter om ändringar.

I administrativa föreskrifter för ett projekt anges allmänna uppgifter om beställaren och projektet, upphandlingsföreskrifter, entreprenadföreskrifter om utförande av entreprenaden, allmänna hjälpmedel och allmänna arbeten. Administrativa föreskrifter upprättas i anslutning till AMA AF 07 och upprättas som särskild handling och särskiljas från de tekniska beskrivningarna.

Administrativa föreskrifter upprättas enligt samma metod som beskrivningar och gäller före teknisk beskrivning enligt rangordningsregeln i AB 04. Pyramidregeln och företrädesregeln som gäller för tekniska beskrivningar enligt AMA gäller också för administrativa föreskrifter enligt AMA AF. AMA AF 07 är gemensam för alla fackområden.

I AMA AF 07 står i avsnittet Kvalitetsangivelser (AFC.21 och AFD.21) att entreprenören har rätt att välja mellan alternativa varor eller arbetsutföranden där sådana anges. Vidare har entreprenören rätt att välja andra produkter om föreskriften har tillägget ”eller likvärdigt” men beställaren ska i så fall underrättas och ges möjlighet att pröva likvärdigheten.

Formulering ”fabrikat X eller likvärdigt” kan användas i beskrivningar för att försäkra sig om att inte bryta mot lagen om offentlig upphandling. Man bör precisera om kravet på likvärdighet gäller en eller flera specifika egenskaper hos den angivna produkten. Exempel på sådana egenskaper är prestanda, storlek, utseende, miljöegenskaper, livslängd, drift- och underhållskrav. Man bör undvika att ange egenskaper som inte kan prövas objektivt eller inte är mätbara.

RA AF 07 tar upp följande principer: 1) Enligt norm, standard eller funktionskrav; 2) Visst fabrikat (arbetsmetod) eller likvärdigt. Angivet fabrikat utgör referens; 3) Alternativa fabrikat (arbetsmetoder); 4) Visst fabrikat (arbetsmetod). Ett specifikt fabrikat föreskrivs.

Figurer och tabeller i AMA ska inte återges utan bara refereras till i beskrivningen. Figurer och bilder i AMA blir gällande när kod och rubrik, under vilken figuren eller bilden finns i AMA, är åberopad i beskrivningen. Figurer och tabeller i AMA:s bilagor blir gällande i den mån de är åberopade i AMA-text eller i beskrivningstext. Principritning åberopas genom att i beskrivningen ange den beteckning som principritningen har i AMA. Däremot om man vill åberopa en figur från AMA-nytts beskrivningsdel ska figuren återges i sin helhet i beskrivningen.

Om man vill tillhandahålla god kvalitet på digitala foton i teknisk beskrivning ska man säkerställa det redan i förfrågningsunderlaget. Foton kan förtecknas i en bilaga till beskrivningen eller på annat sätt så att de får status som förfrågningsunderlag och senare som kontraktshandlingar.

I AMA förekommer på en del ställen kod med ett bindestreck i. Exempel på detta är PN-.1 Ledningar av gjutjärnsrör, som finns i VVS AMA 98. Strecket i koden står för en underindelning i monteringssätt som framgår av koderna och rubrikerna. De texter som står i AMA under PN-.1 gäller generellt för gjutjärnsrör oberoende av monteringssätt och behöver inte upprepas fem gånger, i detta fall under PNP.1, PNQ.1 och så vidare.

I en beskrivning måste kod och rubrik återges för alla aktuella monteringssätt i projektet. Det innebär att koder med streck inte ska förekomma i beskrivningen utan strecket ska bytas mot aktuell bokstav.

Om en beskrivningstext under en viss kod med tillhörande rubrik avviker från texten under samma eller överordnade koder med tillhörande rubriker i AMA, så gäller beskrivningstexten. Den gäller alltså alltid före text i AMA, även om AMA-texter finns under en kod och rubrik på högre nivå än beskrivningstexten i samma kodpyramid. Den regeln kallas företrädesregeln.

Beskrivningsförfattaren kan alltså med stöd av företrädesregeln skärpa eller mildra föreskrifter som finns i AMA för ett visst material eller en viss konstruktion genom att skriva texter som avviker från kraven i AMA.

AMA-texter är skrivna och ordnade på olika nivåer. På hög nivå i systemet är föreskrifterna gemensamma för flera olika material och konstruktioner och på låg nivå avser föreskrifterna ett specifikt material eller en konstruktion. Syftet med detta är att slippa upprepa samma föreskrifter på flera ställen i AMA. BSAB-systemets koder och rubriker används i AMA och beskrivningar och visar föreskriftsnivåerna.

AMA-texter på högre nivåer är direkt överordnade AMA-texter på lägre nivåer. De koder och rubriker som saknar text i beskrivningen, fast inte koder och rubriker på lägsta nivån, kan utelämnas med stöd av denna regel. Beskrivningen kommer då endast att innehålla sådana koder och rubriker som behövs för att ge klarhet i framställningen. Den regeln kallas pyramidregeln. I exemplet kan gråmarkerade koder utelämnas med stöd av pyramidregeln.

I tidiga skeden av byggprocessen upprättar man översiktliga beskrivningar av byggnadsverkets tekniska funktioner och uppbyggnad, strukturerade i byggdelar, byggdelstyper och installationssystem. Sådana beskrivningar ingår vanligen i systemhandlingarna eller huvudhandlingarna och kallas ofta byggdelsbeskrivningar eller systembeskrivningar. Syftet med dessa är att fungera som underlag för detaljprojektering och som dokumentation vid kontakter med myndigheter, långivare, lokalbrukare med flera. Dessutom är de ett viktigt underlag för översiktliga kostnadsberäkningar.

Beskrivningen ingår i det förfrågningsunderlag som ligger till grund för anbudsgivning och i kontraktshandlingarna i avtalet mellan beställare och entreprenör. Den är en av de bygghandlingar som behövs för materialinköp och i arbetet på byggplatsen. Beskrivningen kan ingå i de relationshandlingar som överlämnas till beställaren när projektet är färdigställt. Innehållet i beskrivningen ligger också till grund för instruktioner för drift och underhåll av anläggningar, hus och installationer.

Teknisk beskrivning är ett viktigt dokument bland kontraktshandlingarna. I denna definieras material, utförande och krav på resultatet för entreprenaden och därmed är den ett viktigt styrinstrument för kvaliteten. Sådana beskrivningar ordnas både enligt BSAB-systemets tabell för byggdelar och installationssystem och enligt tabellen för produktionsresultat. Beskrivningar upprättas för varje fackområde eller entreprenad för sig, till exempel en för anläggningsarbeten, en för husbyggnadsarbeten, en för vvs-installationer och så vidare.

I AMA-föreskrifterna tillämpas två tabeller ur klassifikationssystemet BSAB 96, byggdelstabellen och produktionsresultattabellen, som är gemensamma för alla typer av byggnadsverk.

Husbyggdelar och installationssystem, som i BSAB för enkelhetens skull båda kallas ”byggdelar”, definieras som del av byggnadsverk som fyller en huvudfunktion i byggnadsverket. Exempel på byggdelar är pelarstommar eller rörledningar i mark. Byggdelar underindelas i byggdelstyper i en systematisk ordning. En byggdelstyp är en teknisk lösning av en byggdel, till exempel pelarstomme av platsgjuten betong eller innervägg av skivor på regelstomme. Koderna för byggdelar byggs upp av två siffror följda av punkt. Därefter följer bokstäver. Kod för byggdelstyp avskiljs från byggdelskoden med ett snedstreck (/).

När byggdelstyperna produceras bedrivs olika aktiviteter som till exempel murning och gjutning och olika resurser som till exempel murtegel och betong används. Resultatet av dessa aktiviteter kallas ”produktionsresultat”. Produktionsresultat är resultat av en aktivitet på byggplatsen för produktion av del av eller helt byggnadsverk, till exempel armering i pelare, formar av bräder eller jordschakt. Koder för produktionsresultat utgörs av en till tre bokstäver och därefter siffror.

I samband med anläggnings-, byggnads- och installationsarbeten förekommer ofta ändringar och tilläggsarbeten. Det slutliga entreprenadresultatet kommer då att skilja sig från förfrågningsunderlaget och kontraktet. Vissa arbetsprestationer går inte att mängdbestämma förrän efter utförande och görs därför reglerbara, det vill säga priset är beroende av utförd prestation.

Reglerna i aktuell mät- och ersättningsregler (MER) inordnas i förfrågningsunderlaget genom att den anges under AFB.22 i administrativa föreskrifter. Eventuella ändringar av eller tillägg till reglerna i MER anges i administrativa föreskrifter under AFC.61. Där anges innebörd av ändring eller tillägg, alternativt ges uppgift om var i mängdförteckning eller annan handling som ändring eller tillägg redovisas.

Mängdförteckning förutsätts vara komplett och baserad på koder och rubriker i RA och AMA-nytt. BSAB-systemets regler för koder och rubriker tillämpas. Mängderna ska vara förtecknade i enlighet med regelsystemet och visa arbetets totala omfattning. I de fall mängd är utelämnad för arbete där mängd ska anges regleras mängden från noll.

AMA-nytt används för att uppdatera innehållet i AMA och RA. AMA-nytt består av en informationsdel, gemensam för alla fackområden, och tre beskrivningsdelar, anläggning, hus och installation (VVS och El). De tre delarna behandlar också AMA AF, AMA Köp och för anläggning även mät- och ersättningsreglerna. AMA-nytt ges ut två gånger per år.

AMA-nytts informationsdel innehåller artiklar som är till hjälp vid beskrivningsarbete, upphandling och utförande av entreprenader. Informationsdelen behandlar till exempel nya eller ändrade normer, föreskrifter och anvisningar samt nya eller ändrade standarder och arbetsmiljöregler, miljökrav, upphandlingsregler.

AMA-nytts beskrivningsdelar uppdaterar och kompletterar texterna i AMA och RA. För att dessa texter ska bli giltiga för en entreprenad måste beskrivningsförfattaren skriva in dessa textförslag i sin beskrivning. Texterna kommer då med stöd av företrädesregeln att ersätta texter eller komplettera befintliga texter i AMA. Om användning av vissa koder och rubriker i AMA och RA av något skäl inte längre rekommenderas ges information även om detta.

Till hjälp med att formulera krav i beskrivningen har beskrivningsförfattare Råd och anvisningar till AMA (RA). RA innehåller råd och anvisningar för tillämpning av AMA som behövs för att göra beskrivningarna fullständiga och kalkylerbara. RA är heltäckande med avseende på fastställda BSAB koder och rubriker. RA är tryckta i separata böcker utom RA AF 07, som är en del av AMA AF 07.

AMA betyder Allmän material- och arbetsbeskrivning och är ett referensverk för upprättande av administrativa föreskrifter och tekniska beskrivningar för anläggnings-, byggnads- och installationsprojekt. Du åberopar AMA-texterna genom att ange att administrativa föreskrifter eller tekniska beskrivningar ansluter till AMA och föra in koder och rubriker ur AMA. AMA-texterna ska inte kopieras in i tekniska beskrivningar eller i administrativa föreskrifter. Den beskrivningstext du skriver är kompletteringar till eller ändringar av AMA-texterna. Du kan hämta förslag till beskrivningstexter från AMA beskrivningsverktyg, en betaltjänst hos AB Svensk Byggtjänst.

AMA för olika tekniska fackområden (Hus, Anläggning, El, VVS/Kyl) innehåller tekniska krav på utförande, material och kontroll. Texterna i AMA är allmänt accepterade och framtagna i samarbete med byggsektorns olika parter. AMA AF 07 är baserad på branschens standardavtal, de allmänna bestämmelserna AB 04 och ABT 06.

Genom att i beskrivningen åberopa texterna i AMA och komplettera med projektspecifik text får man mätbara kriterier för det utförda arbetet. Det gäller krav som ställs enligt i AMA åberopade standarder och andra föreskrifter och AMA:s egna krav på toleranser, material, utförande och kvalitet på färdig produkt. En entydig redovisning hjälper entreprenören vid styrning av byggproduktionen och beställaren vid kontroll och besiktning före övertagandet av den beställda byggnaden eller anläggningen.

Bilden visar dels hur olika dokument knyts till avtalet mellan byggherre och entreprenör, dels de viktigaste författningarna som påverkar byggprocessen. Avtal mellan parter knyts genom kontrakt, uppgörelseprotokoll eller beställningsskrivelse som undertecknas av parterna. Normalt åberopas ett antal dokument som i detalj redovisar denna överenskommelse. Dessa dokument benämns kontraktshandlingar.

Genom de administrativa föreskrifterna knyts kontraktet till standardavtalen AB 04 och ABT 06 och till AF AMA 07. Förekommande fall knyts mät- och ersättningsregler, MER till handlingarna. De tekniska beskrivningarna ansluts till respektive teknisk AMA genom dessa och ritningarna åberopas bland annat standarder.

Projektörerna baserar sin beskrivning på Råd och anvisningar (RA) till AMA AF och till respektive teknisk AMA samt AMA-nytt. Bygghandlingar 90 är en viktig branschrekommendation för redovisning som till stor del utgår från standarder. I övrigt används handböcker, varuinformation och erfarenheter från tidigare projekt som underlag för arbetet.